Debattartikel: ”Fler kvinnor behövs i svensk räddningstjänst”
Att bli brandman är en barndomsdröm för många pojkar. Sirener, blåljus och känslan av att rädda liv lockar. Men alldeles för få flickor ser yrket ens som en möjlighet. Det syns i statistiken – i dag är bara omkring 7–8 procent av de heltidsanställda brandmännen i Sverige kvinnor.
Räddningstjänsten är en av de mest mansdominerade arbetsplatserna i vårt samhälle och det är ett problem, både för jämställdheten och för vår krisberedskap. Forskningen visar att ökad jämställdhet och mångfald leder till effektivare och mer innovativa organisationer. Trots detta går förändringen långsamt.
Räddningstjänsten är en del av Sveriges krisberedskap och totalförsvar. När naturkatastrofer, extremväder och olyckor blir fler behöver vi fler brandmän – och vi behöver fler brandkvinnor. Om vi bara rekryterar ur halva befolkningen förlorar vi både kompetens och kapacitet.
MSB:s rapport ”En räddningstjänst för alla” visar tydligt att kvinnorna inte bara är få i räddningstjänsten, de lämnar också yrket i högre utsträckning än män. Så ser även den interna statistiken ut i Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF). En majoritet av de kvinnor som jobbar i branschen uppger dessutom att har de upplevt könsrelaterade kränkningar eller diskriminering. Detta måste förändras.
För drygt 15 år sedan valde SBFF att gå en annan väg. Förbundet frångick det nationella kravet på Utbildning i skydd mot olyckor (SMO) som enda väg in i yrket, och byggde i stället upp en egen utbildning. Syftet var att bredda rekryteringsbasen och snabbare få fram fler brandmän med rätt kvalitet och kompetens. Resultaten talar för sig själva:
- Fler brandmän har kommit i arbete på kortare tid.
- Yrkeskompetensen har hållits på samma höga nivå.
- Andelen kvinnor har ökat och mångfalden i organisationen har stärkts.
I dag har förbundet omkring 15 procent kvinnliga sökande, vilket är långt över rikssnittet. Det är vi så klart stolta över, men det räcker inte. Vi ser också att fler kvinnor än män lämnar oss tidigt i karriären. De allra flesta går vidare till andra räddningstjänster, vilket betyder att de blir kvar i yrket. Men det visar att branschen gemensamt måste göra mer för att både locka fler kvinnor och se till att de stannar kvar.
Vi är övertygade om att fler måste bidra om vi på allvar ska förändra bilden av brandmannayrket. En av de satsningar SBFF nu vill gå vidare med är att skapa någon form av praktik- eller traineeprogram för unga kvinnor. Syftet är att väcka intresse för branschen tidigt och ge en konkret inblick i hur ett framtida yrkesliv inom räddningstjänsten kan se ut.
Sverige står inför stora utmaningar i en osäker tid. Vår krisberedskap måste bygga på allas engagemang och kompetens, både kvinnors och mäns.
Erfarenheterna från SBFF visar att det går att både höja kapaciteten och öka jämställdheten om man vågar tänka nytt. Vi behöver fler brandmän. Och vi behöver fler brandkvinnor.
Alexandra Anstrell (M)
Ordförande, Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF)
Ove Wallin (C)
1:e vice ordförande, SBFF
Stefan Dayne (KD)
2:e vice ordförande, SBFF
Anders Önbäck (S)
3:e vice ordförande, SBFF